Sedan gick det trögt. En blåsa kom fram men sedan satt, den jäklar i mig, fast. 02. 39 tröttnade nummer två på att vänta, klämde sig förbi den där klumpen som blockerade vägen, målet och kom ut som numero 1. En vitfläckshona!! Tack och bock. Den kommer att vara under utvärdering.
02.59 bestämde sig klumpen för att sluta vakta målet och tog sig ur målet och in på banan. Han är solid blå och är den enda som fått namn LizPaws Honken Holmkvist, fd målvakt i bla Tre Kronor
I väntans tider
Greta är såå nyfiken
Fanny tog steget nyfiken lite längre
Som sagt, väntans tider
Detta är numer ett, blå vitfläckshona
Vikt: 109gr
Fanny undrar vad de pysslar med där nere
LizPaws Honken Holmkvist
Vikt: 107gr
Sedan rullade det på lite som vanligt och 03.46 dök det upp en blå "knubbig" hane med lite vitt.
Vikt: 120gr
Sedan var det dags för en liten rast ...
....innan numer 4 dök upp 04.10. En hona med mycket blått men också med lite vitt här och där.
Vikt: 111gr
Så såg det ut under natten den 10/12. Chocken för min del kom på "morgonen" när jag skulle ur sängen. Jag hade känt mig krasslig på onsdagen och tom spytt och så känt mig lite febrig så där, men har man fibro och ME så är det inte så lätt alla gånger att skilja på ditt och datt. Nå jag "studsade" ur sängen,, eller NOT. Varenda muskel och varenda muskelfäste i hela kroppen bara skrek. Jag kunde knappt ta mig ur sängen, än mindre gå eller gå rakt eller lyfta eller hålla i en kaffe mugg med en hand. FY FAN. Roy fick hjälpa mig i och ur sängen och kolla över kattungarna för jag kom inte åt dem. Vad fn hade jag gjort om jag bott själv? Jag har haft så ont att jag knappt kunnat gå och haft 4 dagars vinterkräksjuka och bott själv men då utan små kattbebisar som kanske behövde hjälp. Undrar om jag fick extra ont bara för att jag hade feber?
Nå igår var det ngt bättre så då passade jag på att träffa på Kusin Ryggskott. Tack och lov inte den värst versionen men jag kommer fortfarande knappt ner i bebishöjd så jag kan peta på dem. Roy har fått väga och jag har suttit på sängkanten, rak i ryggen som om jag svalt en eldgaffel, och skrivit siffror. Så gårdagen gav inga bebisbilder. MEN IDAG. Roy vägde och jag skrev och fotade. Kommer fortfarande inte ner ordentligt. Mutter. Febern har lättat lite men jag känner mig så kass.
Vi tar lite vikter igår:
Blåvit tjej: 140gr +31gr sedan födsel
Honken Holmkvist: 136gr +29gr sedan födsel
Blåvit kille: 143gr +23gr sedan födsel
Blåvit tjej: 143gr +32gr sedan födsel
Nu kastar vi oss över dagens vikter och bilder. 12/12-2015
Blåvit tjej: 157gr +17
Honken Holmkvist: 149gr +13gr
Blåvit kille: 160gr +17gr
Blåvit tjej: 153gr +10gr
Blåvit tjej (utvärdering)
LizPaws Honken Holmkvist
Hane blå och lite vit
Hona blå och lite vit
Så, så här är det på kattfronten och Elisabethfronten. Jag tror att katterna har det skönast iaf. Greta och Fanny är riktigt glada över att ha sin matte i horisontalläge så de kan komma och gosa ofta och stirra ner i bolådan där det piper så konstigt ibland. Bebisarna är faktiskt riktigt tysta, oftast men igår trodde jag att en av dem höll på att dö. Den skrek riktigt illande panikskrik och jag stapplade upp ur sängen helt klar över att den var allvarligt skadad. Jo, tjohejsan och visst.. INTE. Den fick inte rätt tutte!!!!!!!!! SUCK! Det var bara att försiktigt trassla sig ner i sängen så inte ryggen krampade för mycket.
Jag gillar kattlivet och livet med katter men kroppen kunde ju kvitta men Roy tycker att den är sexig så jag får vara tacksam för det även om den bara jävlas just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar